↓
Vintern är hotad. Och det är inte bara vi skid- och brädåkare som är beroende av kalla och snörika vintrar. När glaciärerna smälter försvinner dessa som nödvändiga sötvattensresurser. Platser som är beroende av vintern hotas. Och miljontals människor tvingas på flykt.
I år har vi fått uppleva en av de bästa vintrarna på länge. Mycket snö och en lång period av ihållande kyla skapade det där vackra, vita, landskapet som vi skid- och brädåkare älskar. Men vad hände sedan? Sommaren kom och fullständigt körde över våren. Visst är det härligt med det första doppet och blommande syrenbuskar, men det brukar sammanfalla med skolavslutningen och inte i början av maj. Detta skvallrar om att något inte riktigt står rätt till.
Ingen behöver förklara för oss snöälskare varför natursnön är viktig. Men tyvärr beskrivs ofta vintern som något besvärligt och oönskat, istället för något härligt och positivt. Snö och glaciärer fyller viktiga funktioner i det globala klimatet. Snön reflekterar solens strålar. När en allt mindre del av jordens yta täcks av snö och is absorberas solvärmen av mark och vatten. Tinande permafrost och krympande glaciärer frigör metangaser som bidrar 30 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Dessutom leder mindre snö till lägre grundvatten, fler torrperioder och fler skogsbränder.
Kort sagt, inte bara vinterentusiaster är beroende av snö. Vi är alla beroende av kalla och snörika vintrar för vår överlevnad. Vi kan fortfarande begränsa uppvärmningen, men tiden börjar bli knapp. För att rädda framtidens vinter och bromsa klimatförändringarna måste politiker och makthavare agera nu. Vi vill se att vintern får en större plats i valrörelsen och vi vill ha en långsiktig, klimatsmart politik. Engagera dig och delta i den politiska processen. Ställ tuffa frågor till dina politiker och använd din röst för att driva klimatfrågan. Vi vill att du väljer vintern!
En guide till hur du väljer vintern i valet 9 september 2018.
Mänskliga utsläpp av växthusgaser leder till att vår planet blir varmare. Det leder till klimat- förändringar som påverkar vind, nederbörd och temperatur. De lokala effekterna varierar stort, men trenden är på de flesta platser tydlig – vintrarna blir varmare, grönare och kortare. Det är dåliga nyheter för alla som älskar berg, snö och skid- och brädåkning. Och vi är många. Att åka skidor på fjället, i pisten eller i skidspåret är en del av den svenska folksjälen. Snösporterna skänker en lekfull glädje till barn i alla åldrar, håller oss starka och friska, och ger en välbehövlig närhet till- och förståelse för naturen.
Ett viktigt åtagande från oss som vill bevara vintern är att själva bidra till minskad klimatpåverkan genom att i vardagen fatta klimatsmarta beslut. Detta kan till exempel innebära att resa smartare, äta grönare eller konsumera mindre. Men många stora beslut som påverkar klimatet fattas av våra politiker. Genom att bli mer politisk och lära dig mer om klimatfrågan kan du påverka framtida beslut om långsiktiga och kraftfulla åtgärder i miljö- och klimatpolitiken. Att välja vintern i valet är minst lika viktigt som insatserna du gör till vardags. Vet du vad de olika partierna säger i olika klimatfrågor? Vet du hur de vill satsa på utvecklingen av ett hållbart samhälle? Vet du vilka insatser partierna vill driva igenom för att säkra skid- och brädåkningen för kommande generationer? Lär dig mer och #väljvintern i årets val!
Klimatpolitik innebär att sätta upp mål och driva igenom förändringar som syftar till att minska det svenska samhällets klimatpåverkan och bidra till global klimatomställning. Medan miljöpolitiken är ett paraplybegrepp för samtliga insatser som syftar till att skydda vår miljö, handlar klimatpolitiken mer specifikt om den påverkan vi har på den globala uppvärmningen.
Klimatpolitik bedrivs som all annan politik på tre nivåer i samhället – den lokala (kommuner), regionala (landsting och regioner) och statliga (regering, riksdag och myndigheter) – dessutom kan Sveriges politiker och tjänstemän påverka de viktiga beslut som fattas på europeisk nivå och globalt. Klimatpolitik kan bedrivas med hjälp av många olika verktyg, till exempel:
Klimatpolitiken är också ofta en viktig del av andra politikområden – ett exempel är den generella skattepolitiken som har stor påverkan på våra konsumtionsval och därmed vår klimatpåverkan. Medan det i vissa fall kan finnas synergier mellan olika politiska intresseområden så kan klimatfrågan ofta stå i konflikt med andra politiska prioriteringar. Till exempel kan investeringar i grön teknik samtidigt bidra till nya arbetstillfällen och ökad export, medan investeringar i en ny flygplats kan stärka den lokala ekonomins tillväxt men också medföra stora klimatutsläpp.
Planeten blir varmare, snön smälter och förutsättningarna för skid- och brädåkningen blir allt sämre. Samtidigt förstår vi att smältande snö inte är det största problemet. Om vi inte lyckas rädda klimatet förändras förutsättningarna för liv på vår planet i grunden. Miljontals kan tvingas fly undan stigande havsnivåer, svält och konflikter i spåren av klimatförändringarna. Med andra ord så genomsyrar klimatförändringarna många andra samhällsutmaningar och är en existentiell fråga för människor och ekosystem.
Klimatpolitiken är avgörande för att skapa spelregler för individer och företag som gör det lättare att ta större steg mot ett hållbart samhälle. Klimatpolitiken signalerar i vilken riktning samhället rör sig; modiga mål skapar möjligheter, legitimitet och intresse för klimatsmarta beteenden och affärsmodeller. Genom satsningar på forskning och utveckling, och integrering med andra politiska områden, kan Sverige göra en stor insats för miljön och på samma gång tjäna på det ekonomiskt.
Klimatpolitik kan handla om många olika typer av frågor: transport, energi, industri, livsmedel, resurser, med mera. En bra början är att fundera över vilka frågor som är viktiga för just dig. Ta sedan reda på hur de olika partierna föreslår att adressera just dessa utmaningar. I bedömningen kan du till exempel fundera över:
Ett bra sätt att gå tillväga är att prata med experter och insatta för att ta reda på hur olika klimatpolitiska åtgärder har effekt på de utmaningar som oroar dig mest. Ett annat sätt är att fundera på hur olika politiska förslag och insatser kan underlätta för dig att leva mer klimatsmart. Med andra ord: var nyfiken och lär dig mer!
När du vet vilka frågor du vill få svar på behöver du ge dig ut i debatten och leta rätt på information om partiernas klimatpolitik. Det handlar helt enkelt om att säkerställa att du fattar ett medvetet klimatpolitiskt beslut. Förutom att besöka partiernas hemsida kan du följa debatten i tidningar och på tv. Försök att hitta mer än en källa och ifrågasätt information och utsagor – kommer partiernas företrädare att uppfylla det de säger? Var frågvis och diskutera föreslagna åtgärder med människor runtomkring dig. Ett annat bra sätt att gå tillväga är att vända dig till experter som du har förtroende för eller läsa granskningar och rapporter från oberoende organisationer som arbetar med miljö- och klimatfrågor. Vi tycker såklart att du ska titta på vad experterna som POW snackat med inför valet ger för råd kring klimatpolitik! En annan bra källa enligt oss är Naturskyddsföreningens granskning av partiernas miljöpolitik, som du hittar här.
Det bästa och viktigaste du kan göra inför valet är att använda dina demokratiska rättigheter och rösta. Genom att lära dig mer om klimatpolitik tar du ditt ansvar för att fatta ett medvetet beslut i valet 2018. Men du kan också ta en mer aktiv roll i den politiska processen genom att engagera dig i debatten och sprida budskapet kring de klimatutmaningar som vi står inför. Du kan också ställa frågor till politiker och därigenom visa på vikten av att klimatfrågan prioriteras under nästa mandatperiod. Det handlar om att påverka politiken – och därigenom näringsliv och civilsamhälle - i rätt riktning för att visa att vi inte accepterar en utveckling som hotar det vi älskar. Säkerställ att du fattar ett klimatsmart beslut i höst och #väljvintern den 9:e september 2018!
Under parollen ”RISE FOR CLIMATE, JOBS AND JUSTICE” kommer den globala miljörörelsen att hålla tusentals manifestationer, marscher och aktioner i städer och byar över hela världen den 8e september. En av dessa städer är Stockholm, och POW Sverige kommer självklart att vara på plats för att gemensamt stå upp för klimatet, vintern och snön. Vi samlar alla snöhjältar som vill göra sina röster hörda i klimatdebatten inför valet och marscherar under hashtagen #väljvintern. Häng med oss! Håll dig uppdaterad genom vår Facebooksida samt genom att följa Peoples Climate March Sweden som koordinerar eventet. Flera av POW:s organisationer runtom i världen kommer att ansluta till marschen, så ta chansen att bli en del av gemenskapen och tala med vår samlade röst!
POW har pratat med tre experter inom miljö och klimat för att få hjälp inför valet. De delger tips för hur du kan navigera dig genom debatten, kritiskt granska partierna och göra klimatsmarta val.
Professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och föreståndare för Stockholm Resilience Centre.
Opposition och regeringen har antagit en Klimatlag som säger att Sverige skall ha netto-noll utsläpp till 2045. Detta kräver att Sverige följer den vetenskapligt etablerade ”carbon law”. Den innebär att alla sektorer i samhället (och individer) måste halvera utsläppen varje årtionde för att det ska finnas en chans för världen som helhet att klara den globala smärtgränsen på 2 grader, som alla länder kommit överens om genom det juridiskt bindande globala klimatavtalet i Paris. Så, håll ett öga på detta! Halverar du, din kommun, barnens skola, reseoperatören, din arbetsgivare, mataffären runt hörnet, ja alla, sina utsläpp varje årtionde (vilket innebär att minska utsläppen med 6–7 % varje år)?
Bedöm partierna efter vad ni tror ger snabbast fossilfrihet. Och kom ihåg, vi skall ha en fossil-oberoende fordonsflotta i Sverige, som släpper ut 70% mindre växthusgaser, om 12 år! En bil och mobilitetsrevolution! Vad ser ni av den? Vi har nått början på slutet av bensin och diesel. Vad gör partierna för att på riktigt bejaka detta genom ökade kolskatter, investeringar i biobränsleproduktion, elektrifiering av vägnät, cykel”highways”, ett tågnät kalibrerat till det fossilfria moderna 21: a århundradet, etc.? Vetenskapen är tydlig. Vi måste nå en fossilfri värld för att ha en god chans att klara oss under 2 grader, och för att ha någon chans överhuvudtaget att klara 1,5 grader. Forskningen följer hela tiden vad som sker, inte bara i termer av snabbt ökande konsekvenser - som accelererad glaciäravsmältning, varmare vintrar, extremare väder, kollapsade korallrev, oroande inbromsning av Golfströmmen, påskyndad skogsdöd, invasiva arter som rör sig norrut, med mera - utan också hur länder och världen följer den nödvändiga vägen till en fossilfri framtid.
Slutdatum på olika miljöförstörande aktiviteter. När säljs sista dieselbilen i Sverige? Kraftfulla styrmedel såsom ökad kolbeskattning kan ge ännu mer fart åt konsumtionsförändringar. Livet blir inte sämre, istället blir det hållbart, mera hälsosamt och mera modernt; att gå från 1800-talets förbränningsmotor till en digital, eldriven bilpool är att röra sig från den-gamla-skitiga-och-farliga-världen, till den-nya-rena-moderna-och-hälsosamma-världen. Hur styr vi offentligt och privat kapital till att investeras i större skala på fossilfrihet? Allt ifrån regler för AP-fonder, till hårdare krav på kapitalförvaltning i våra banker.
Biträdande föreståndare för CEMUS vid Uppsala universitet och SLU samt Projektledare för Zennströms Professur i Klimatledarskap vid Uppsala universitet
Det som främst avgör hur många graders temperaturökning vi kommer få under detta sekel, och därmed chansen att bevara regelbundna årstider och vintrar, är de totala globala utsläppen. Sveriges utsläpp kan tyckas mycket små eller rent av obetydliga i det sammanhanget. Men om inte ett rikt välfärdsland som Sverige kan ställa om, vem ska då kunna göra det? Sverige har dessutom en unik möjlighet, och ett internationellt ansvar att leda vägen med en klimatpolitik som går bortom retorik och tomma löften. Hela samhället behöver engageras för att drastiskt minska utsläppen inom Sveriges gränser men även de som uppkommer utomlands genom vår import och konsumtion. Samtidigt behöver finansiering och stöd till fattigare länder kraftigt stärkas för att deras utveckling ska kunna bli mindre fossilberoende.
Om det finns partier som konstaterar att Sveriges nya klimatlag är långt ifrån tillräcklig, är de på rätt spår. Koldioxidutsläppen i ett rikt land som Sverige behöver minska med 10–15% per år, och vi behöver närma oss fossilfrihet runt 2035 för att vi ska ha ens en rimlig chans att inte överskrida de temperaturåtaganden vi har förbundit oss till globalt i och med Parisavtalet. Ekonomisk politik, budget och lagstiftning behöver anpassas för att möjliggöra denna klimat- och samhällsomställning snarare än motverka den. Investeringar i infrastruktur och subventioner som fortsätter att låsa in Sverige i ett fortsatt fossilberoende och höga utsläppsnivåer är oförenligt med en rimlig och effektiv klimatpolitik.
Politiska beslut som underlättar för medborgare att minska sina egna utsläpp på både kort och lång sikt är viktiga men inte tillräckliga. För att klara våra åtaganden i Parisavtalet behövs även nya kraftigare styrmedel som driver på utsläppsminskningar från aktiviteter, sektorer och individer med hög klimatpåverkan. Tyvärr diskuteras denna typ av styrmedel mycket sällan i debatten. Ett exempel på detta skulle kunna vara en progressiv flygskatt där den första flygresan på ett år är obeskattad, den andra kostar dubbelt så mycket, den tredje fyra gånger så mycket osv. Striktare utsläppskrav på nya fordon som säljs och som sedan fortsätter skärpas från år till år, är ett annat. Ett moratorium på investeringar som leder till ökade utsläpp och fortsatt fossilberoende är ett tredje exempel på politiska beslut som skulle kunna öka våra chanser att även i fortsättningen ha en planet som vi kan överleva på, och där vi kan fortsätta uppleva våra olika årstider, inte minst vintern.
På ett sätt är klimatfrågan delvis uppsäkrad i de långsiktiga och blocköverskridande insatser som gjorts de senaste åren. I och med den nya klimatlagen är alla kommande regeringar ålagda att minska utsläppen i enlighet med att vi ska vara fossilfria till 2045. Däremot är det inte sagt HUR utsläppsminskningarna ska göras och där skiljer sig partierna åt. Titta gärna efter ”track record” på klimatområdet och de som ”bevisat” ett genuint klimatintresse. Se upp för 1) Signalpolitik, där man åstadkommer liten klimatnytta för dyra pengar och 2) utopisk teknikoptimism, där man hänskjuter utsläppsminskningar till eventuellt kommande tekniksprång. Välj de som törs ta i de stora systemskiftena som behövs inom framförallt transportsektorn. Slutligen: Ställ frågor om klimatpolitiken i valstugorna för att bilda dig en uppfattning om hur mogna politikerna är eller om det bara är retorik. Det behöver finnas en förståelse för klimatpolitiken på kommunal nivå. Det är där en stor av arbetet kommer behöva genomföras.
Det finns en viss korrelation till hur mycket pengar man är villig att spendera men det handlar också om att syna vilka åtgärder som gör reell skillnad och vad som är plakatpolitik. Det måste till ett antal större systemskiften och där är snabba åtgärder inom transportsektorn avgörande. Flyget har varit en het fråga under sista året men större betydelse har en elektrifiering av fordonsflottan. Tänk på tidsperspektivet! Är det åtgärder som kan förväntas ge resultat på kort sikt? Tänk på att åtgärderna ska få fäste i Sverige först och sedan kunna exporteras ut för att göra global nytta. Klimatfrågan är global. Tänk också på klimatperspektivet i alla frågor, det finns egentligen ingen separat klimatpolitik utan all politik har idag mer eller mindre klimatrelevans, oavsett om man pratar stadsutveckling, transportsektorn, digitalisering, skola eller sjukvård.
Troligen de som gör klimatsmarta val till ekonomiskt smarta val för konsumenten. Då behöver man inte förlita sig på det moraliska ansvaret som konsumenter tenderar att distansera sig från, av olika skäl. Fundera vad just din flaskhals består i. Är det resorna, maten, prylar eller bostaden? Att tiden inte räcker till, för dyrt eller att du har för lite information? Därefter kan du jämföra med partiernas politik och se vilka som svarar mot just dina behov. Kom ihåg att ansvaret för klimatet är delat mellan alla samhällsaktörer och att vi måste växeldra här. Forskning, näringsliv, civilsamhälle, individer och politiker. Alla har viktiga roller att spela.
POW ställde tre frågor till samtliga riksdagspartier för att ta reda på mer om deras klimatpolitik. Med hjälp av experternas tips hoppas vi att du lättare kan ta till dig deras svar och ifrågasätta uttalandena.
Partierna är här uppradade utan inbördes ordning. POW tar inte ställning till några svar utan överlåter det till varje enskild väljare.
Med våra investeringar i det som ställer om blir det lättare för alla att leva hållbart. Vi vill ha ett ökat politiskt agerande istället för att lägga över ansvaret på den enskilde individen. När vi gör kollektivtrafiken billigare och bättre blir det uppenbart att det kollektiva resandet är det självklara valet i de flesta situationer. Bara för att ta ett exempel.
Klimat, miljö och medmänsklighet. Vi vill ha en värld där vi varken sliter ut planeten eller oss själva. Vi vill bygga ett samhälle innanför naturens ramar där alla kan leva goda liv utan att förstöra för oss själva, människor i andra länder, eller för kommande generationer. Klimatet kan inte vänta.
Vår politik gör det lätt att göra rätt, här och nu. Solceller ges högre stöd och har enklare regler sedan vi bildade regering. Nu sätter många fler solceller på taket. Elcyklar ges premie så fler har råd att ersätta bilen. Vi har sänkt momsen på reparationer, det är nu billigare att laga saker. Antalet laddstolpar för elbilar är flera hundra procent fler nu, tack vare vår politik. Nu vill vi göra det ännu enklare att resa klimatsmart, än att flyga eller köra bil på fossil bensin eller diesel, med höghastighetståg, 100 % förnybara bränslen, elbilar och cykelsatsningar. Vi vill bygga ut och fördubbla kollektivtrafiken och höja klimatskatten på flyg, som vi infört. Vi vill införa ett nytt avdrag som gör det ännu billigare att dela och reparera saker. Prylar ska också hålla längre, genom att vi vill förlänga garantitiden.
Miljömärkt ska öka i butiken. I skolorna ska det serveras mer ekologisk, klimatsmart och närproducerad mat. Engångsartiklar av plast ska beskattas, vissa ska förbjudas. Det ska vara lätt att spara grönt: vi vill fasa ut fossil energi i svenska pensionsfonder och övergå till hållbara investeringar som stödjer 100 procent förnybar energi.
Vi har identifierat tre stora samhällsutmaningar.
Genom att vi bland annat gör det billigare med klimatsmarta bilar eller att installera solceller och andra klimatåtgärder så kan fler ta steget och minska sin klimatpåverkan. När bilar som släpper ut mindre köps i högre utsträckning så uppstår också en andrahandsmarknad vilket är viktigt för att fler ska ha råd med bilar som är bättre ur klimatsynpunkt.
Underlätta för konsumenter att göra klimatsmarta val t.ex. genom obligatorisk klimatmärk- ning när det gäller vissa varor såsom visst kött eller vid köp eller reklam av flygresor. Det måste bli enklare att ta cykeln istället för bilen och enklare att återvinna mer.
Klimatfrågan är vår tids största miljöutmaning. Att återskapa livet i de döda områdena i Östersjön och att säkra en giftfri vardagsmiljö är andra viktiga frågor.
Kristdemokraterna och allianspartierna har beslutat om målet att Sverige 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. För att nå målet krävs en samhällsomställning för att kraftigt reducera vår klimatpåverkan. Vi vill sänka skatten på arbete och samtidigt höja skatterna på miljöskadlig verksamhet. Vi vill också införa nya skatter på plastpåsar och ickeåteranvända textilier.
Kristdemokraterna vill se en utbyggd kollektivtrafik som möjliggör att fler invånare i mindre orter kan utnyttja den.
Klimatförändringarna, att minska mängden skadliga kemikalier i vår mat och vår miljö och arbetet för att nå en hållbar framtid via en grön cirkulär ekonomi.
Vi vill minska utsläppen i transportsektorn genom att höja den andel förnybart som krävs i kvotplikten för fordonsbränsle, miljöbilsbonusar och investera i klimatåtgärder t.ex., kollektivtrafik och laddstolpar. Vi vill stödja industrin i klimatomställningen genom t.ex. industriklivet.
Vi tycker det ska vara lätt att göra klimatsmarta val. Nyligen har vi t.ex. infört ett bonus-malussystem för bilar. Vi är också positiva till klimatmärkning av livsmedel där vi vill börja med kött.
Eftersom klimathotet är akut, så har vi varken tid eller råd med ineffektiva satsningar. Därför måste nästa regering säkerställa att varje klimatsatsning också levererar klimatnytta:
Kunniga konsumenter med mer pengar kvar i plånboken kan göra stor skillnad för miljön och klimatet genom att använda sin konsumentmakt. Vi vill därför verka för bland annat krav på utökad information om personbilars totala klimat- och miljöpåverkan vid nybilsförsäljning. Med en effektiv upphandling kan den offentliga konsumtionen också bidra till mer långsiktiga förutsättningar för klimatsmarta produkter och tjänster.
Vi tycker kanske inte att svenskar på individuell nivå ska känna varken stress eller skuld för klimatfrågan. Våra utsläpp per capita är mycket låga med hänsyn tagen till att vi är ett industrialiserat land med stora behov av transporter och uppvärmning. Vill man sedan anpassa sin livsstil till lägre utsläpp, så anser vi att det är individens val.